snart fira 2 månader

Det har strax gått 2 månader sedan jag kom igång med löpning på allvar. Tiden har gått galet fort precis som det alltid tycks göra sådär i april-maj varje år. Det är hundra saker som ska hinnas med innan sommaren och allt infaller ungefär på samma gång. Hela slutet av Maj månad har varit hektiskt, men nu börjar det sakta men säkert gå mot sommar och jag börjar få mer ordning på vardagen igen.

Tentorna är skrivna och utbildningen inför sommarens jobb är klar. Lite planering finns nu för sommaren. Jag har bokat in marknadsjoggen 1,2 mil i Pajala den 7:e juli och nästa vecka på tisdag springer jag 6 km (Blodomloppet.)

Idag var jag och sprang på ormberget och fokuserade på att få till fotisättningen. Kämpade i början med att få in rätt hållning, men tillslut insåg jag att jag höll för långsamt tempo för att få in rätt rytm. Efter sisådär 2-3 km så lossnade och det gick i världens fart! Jisses vad lätt det gick helt plötsligt. Nu är jag än mer sugen att införskaffa ett par minimalistiska löparskor.

Pulsklocka har jag även införskaffat för någon vecka sedan och den fungerar hur bra som helst hittills. Hunnit springa 4 pass, med klockan hittills, grymt skönt att slippa kånka omkring på iphonen och ha feedback på tempo direkt på handleden. Det blev tillslut en polar RCX3 som har separat gps vilket gör att klockans batterier håller bra mycket längre (än om gps:en hade suttit i själva klockan) dessutom är klockan mycket smäckrare. Gått omkring med klockan på armen hela tiden sedan jag fick hem den, jag var som ett barn på julafton.

Det är riktigt skit-väder ute. Det regnar och regnar, men jag lyckades pricka in uppehållet perfekt så nu kort efter att jag kommit hem från ormberget, ja då regnar det igen. Det är trots det mycket skönt när det är fuktigt ute, känns mycket behagligare att springa, men det är skönt om man slipper de värsta skurarna.

Vi äter fortfarande LCHF-kost och trivs. Sedan jag började springa har jag stått still på ca 66 kg, men det händer mycket trots allt. På 7 veckor har min lila löparjacka börjat bli för stor och även ett par gneis överdragsbyxor började jag tappa när jag sprang (bara efter någon vecka)

Fy vad härligt när det händer saker och det gör rakt ingenting om det tar tid, det är som kul när man väl upptäcker det och en dag inser, "fasen, de här kläderna är ju på tok för stora". Nackdelen är att det blir dyrt då nytt måste införskaffas, det gäller att prioritera. Tappa byxorna kan vara lite jobbigt när man springer, men så länge inte jackan är direkt i vägen så får det vara så länge.

Förövrigt, det är många som blir som arga när det kommer på tal att vi äter lchf-kost, men faktum är att innan dess så hade jag sådana problem med magen så jag inte klarade av att motionera. Sedan länge hade jag trott att det berodde på laktos eller mjölkprotein, men min mage har ändå varit som en ballong och de som försökt springa med en sådan mage vet att det leder till världens mjälthugg. Jag trodde det var så alla hade det, att jag var otränad och var tvungen att genomlida det, vilket jag aldrig gjorde utan gav upp. Denna gång har jag endast haft lite känningar ett enda pass och då springer jag 3-4 ggr /vecka. Den dagen hade jag dessutom ätit gluten och kolhydrater.

Bilden är från april 2012